Barnförflyttningskommittén

Kohteesta Portti
Loikkaa: valikkoon, hakuun

Barnförflyttningskommittén 1941–1949

Vad var barnförflyttningskommittén?

Barnförflyttningskommittén ansvarade för förflyttningen av krigsbarn 1941—1949. Med krigsbarn avses i Finland vanligtvis de barn som under de senaste krigen evakuerades till Sverige, Danmark och Norge. Under vinterkriget inleddes förflyttningen av krigsbarn i mitten av december 1939. Barnförflyttningskommitténs främsta uppgift var att förflytta obemedlade barn och att koordinera alla förflyttningar. Eftersom kommittén lydde direkt under socialministeriet koncentrerade den sig på att tillsammans med sitt arbetsutskott definiera verksamhetens principiella riktlinjer. Den egentliga förflyttningen genomfördes av barnförflyttningskommitténs byrå i Helsingfors, de länsvis fördelade underkommittéerna och –byråerna samt lokalmyndigheterna, olika organisationer och upptagningshem. Kommitténs samarbetsorganisation i Sverige hette Hjälpkommittén för Finlands barn.

Barnförflyttningskommittén var uppdelad i många avdelningar, som bl.a. ansvarade för att förflytta sjuka barn, ta emot barn, skicka brev till och från barnens föräldrar, arrangera resor, privata förflyttningar av barn samt upprätthållandet av register och diarier. Dessutom förfogade kommittén över socialvårdare i Sverige. Barnförflyttningskommitténs verksamhet upphörde i oktober 1948. Dess uppgifter övertogs av Kommittén för de från Sverige hemkomna barnens eftervård. Den sistnämnda kommittén skulle dessutom sköta om återflyttningen av barn som fortfarande befann sig i Sverige samt ta hand om barn som redan återvänt till Finland.

Verksamhetens syfte

Under fortsättningskriget strävade man genom barnförflyttningen efter att underlätta återflyttningen till Karelen, lindra livsmedelsbristen och de nödlidandes situation. De förflyttade barnen kom delvis från de områden som drabbats värst under krigsoperationerna. Sjuka barn förflyttades för att få vård. Förflyttningen slutade år 1946.

Till kriterierna för förflyttningenhörde att modern återvände till Karelen för återuppbyggnadsarbete, att barnet var sjukt, att familjen bestod av flera barn, att fadern hade stupat, att barnet hade förlorat sina föräldrar, att föräldrarna arbetade eller att familjen evakuerades. I början strävade man efter att skicka barn i åldrarna 2-7, medan den övre åldersgränsen under den andra fasen var 10 år. Största delen av barnen placerades i privata hem, men en liten minoritet hamnade på barnhem och sjukhus. Under fortsättningskriget förflyttades barn i två omgångar, sammanlagt cirka 49000, varav 5000 var sjuka barn

Man trodde att förflyttningarna skulle vara kortvariga och att barnen skulle återvända hem då omständigheterna stabiliserades. En del barn stannade emellertid hos sina fosterföräldrar i Sverige, framförallt om det inte fanns förutsättningar för att resa hem. I sådana fall undertecknade både fosterföräldrarna och barnets föräldrar/vårdnadshavare ett kontrakt. Vissa barn adopterades.


Barnförflyttningskommittén arkiv 1937–1959

Det centralaste materialet i barnförflyttningskommitténs arkiv utgörs av stamkartoteken över barnen. I arkivet finns också rese- och passförteckningar, förteckningar över resor och återresor, barnförflyttningskommitténs protokoll och ankomna handlingar som ansökningar och brev. Dessutom ingår underavdelningarnas arkiv: Kotka, Kuopio, Torneå, Åbo och Viborg. Det går att bekanta sig med arkivets innehåll med hjälp av arkivdatabasen VAKKA eller med hjälp av arkivförteckningen 441:5. Mer information om andra arkiv relaterade till krigsbarn finns i arkivverkets miniaxplock.

Arkivet har åtkomstbegränsningar. Permanent sekretessbelagda dokument är stamkorten för sjuka barn, ansökan om tillträde till Sverige och läkarintyg. Även de andra stamkorten är åtkomstbegränsade, vilket betyder att sakägare och forskare måste ansöka om användningstillstånd. Även privatbreven är sekretessbelagda 20 år efter skrivarens död eller om dödstiden är osäker 50 år efter brevets datering eller ankomst till barnförflyttningskommittén.


Vilken typ av information kan man hitta i arkivet?

Barnförflyttningskommittén

Man kan dra nytta av barnförflyttningskommittén arkiv ifall man söker information om förflyttning av krigsbarn till Sverige under fortsättningskriget. Arkivet innehåller även ett stamkartotek över barn som förflyttades under vinterkriget. Utöver personhistorisk forskning kan arkivet användas för att undersöka förflyttning av krigsbarn eller barnförflyttningskommitténs verksamhet i allmänhet.

Det intressantaste materialet är stamkartoteken över barnen. På registerkorten står barnets namn, födelsedatum och hemort. Dessutom innehåller korten datum för avresa och återresa, föräldrarnas namn och stationeringsort i Sverige. Förutom ett stamkort har de flesta barnen så kallade hinderslöshetsintyg, dvs. intyg (oftast med bild) beviljat av barnets hemkyrka eller polisstation. Man kan dessutom hitta ytterligare information om enskilda barns resor till Sverige i reseförteckningarna.

I de ankomna breven finns olika ansökningar rörande barnen samt korrespondens mellan barnförflyttningskommittén och dess samarbetsorganisationer. Där finns även korrespondens mellan föräldrar och fosterföräldrar vilken skett via kommittén. Dessa brev är ofta relaterade till barnens möjliga återresa eller kvarblivande, och vanligtvis ger de inte mycket tilläggsinformation. I Sveriges Riksarkiv förvaras övrig korrespondens mellan föräldrar och fosterföräldrar.

Protokollen som bevarats utgör en begränsad helhet, och i arbetsutskottet fördes inte alls protokoll. De ankomna handlingarna omfattar material rörande både enskilda barn och kommitténs förflyttningsverksamhet.

Hjälpkommittén för Finlands barn

Barnförflyttningskommitténs samarbetsorganisation i Sverige hette Hjälpkommittén för Finlands barn. Dess arkiv och information om krigsbarn finns därmed även i Svenska riksarkivet. Kopior på en del av detta material finns att tillgå i Finlands riksarkiv (arkivförteckning 607:4).

I arkivet efter hjälpkommittén för Finlands barn är det intressantaste materialet registerkorten, färdsedlarna, hälsokorten samt översättningar av brev från föräldrar till fosterföräldrar. Tilläggsinformation kan fås direkt från arkivet i Sverige (www.riksarkivet.se, telefon +46 10 476 7000) eller här.

Hur används materialet?

Information om enskilda personer

På grund av åtkomstbegränsningarna skiljer sig användandet av barnförflyttningskommitténs arkiv från andra arkiv. Efter att man legitimerat sig för jouren i forskarsalen i Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors) kan man erhålla en gratis kopia av sitt eget stamkort eller hinderslöshetsintyg. Om man inte själv kan vistas i Helsingfors, kan man mot avgift beställa en kortfattad eller omfattande undersökning rörande handlingar som rör en själv. Information kan även (exklusive läkarintyg) ges ut till krigsbarnets barn eller syskon. Även fullmakt kan användas.

En kortfattad utredning omfattar stamkortet och hinderslöshetsintyget. En omfattande utredning innebär att också andra handlingar i barnförflyttningskommitténs arkiv används. För utredningen bör man underteckna en skriftlig förbindelse, där man anger informationens användningsändamål och förbinder sig att inte missbruka informationen.

Det finns ett stamkort över alla barn, men ibland kan information inte hittas av många olika skäl. Barnet kan ha skickats till Sverige i privat regi, varvid möjlig information finns i Svenska Riksarkivet. Stamkartoteket över förflyttningarna under vinterkriget i Riksarkivet slutar med bokstaven R. Man kan emelelrtid hitta tilläggsinformation om barn som förflyttades under vinterkriget i Svenska Riksarkivet i Centrala Finlandshjälpens arkiv.

Arkivet är inte ordnat så att en persons uppgifterär samlade i en akt och dessutom existerar luckor i det övriga materialet (hinderslöshetsintyg, färdsedlar, läkarintyg). Detta beror antingen på att uppgifterna ursprungligen var ofullständiga eller på att materialet är i oordning. Det kan med andra ord vara omöjligt att hitta en viss persons handlingar. Det lönar sig att söka information om barn förflyttade till Danmark i Mannerheimförbundets danska utskott.

Digitaliserat material

Största delen av stamkorten har digitaliserats: serierna Baa Lasten kantakortisto (barns stamkort), Bac Sairaiden lasten kantakortisto (sjuka barns stamkort) och Bag Adoptoitujen lasten kantakortisto (adopterade barns stamkort). På grund av åtkomstbegränsningen kan det digitaliserade materialet endast användas vid kundterminalerna i arkivet då man skaffat sig användarlicens och -identifikation.


Litteratur

Jalo, Margit, "Tilastoa lastensiirroista Ruotsiin vuosina 1941–1946." Sosiaalinen Aikakauskirja 3–4 (1950).

Kavén, Pertti, 70.000 små öden. Finlands krisgbarn. Otalampi/Högfors 1994.

Korppi-Tommola, Aura, Sotalapset. Tutkimusraportti. Mannerheimin Lastensuojeluliitto. Helsinki 1996.

Lagnebro, Lillemor, Finska krigsbarn. Studier i sosialt arbete vid Umeå Universitetet nr 19, Umeå 1994.

Linde, Rolf, Arkivet efter Hjälpkomittén för Finlands barn i Svenska Riksarkivet. Sukutieto 4 (1999), 6-10.

Lomu, Juhani, Lastensiirtokomitea ja sen arkisto. Kirjoitelma ylempää arkistotutkintoa varten. Arkistoluettelo 441:5a, Kansallisarkisto 1974. (otryckt)

Salminen, Heikki, Lappu kaulassa yli Pohjanlahden. Suomalaisten sotalasten historia. Siirtolaisuusinstituutti, Turku 2007.


Krigsbarn – Sotalapset

Sotalapsiliitto



Till arkivdatabasen VAKKA.


Tillbaka till Porttis huvudsida