Länsfängelserna

Kohteesta Portti
Loikkaa: valikkoon, hakuun
Muista myös nämä

SIVU 


Länsfängelserna – en del av fångvårdsväsendet

Länsfängelserna var en del av Finlands fångvårdsväsen ända till 2001. Utvecklingen av länsfängelseorganisationen började under den svenska tiden, när slottsfängelserna på 1600-talet blev underställda landshövdingarna. Strax efter denna administrativa reform började länsfängelser byggas också för behoven i de län som saknade slottsfängelse. Vid sidan av länsfängelsesystemet verkade häradsfängelser och stadsfängelser på lokal nivå.

Under den autonoma tiden utvecklades fångvårdsväsendet, och flera olika fängelser inrättades i olika delar av landet. År 1873 fanns följande typer av fängelser i Finland: länsfängelser (i Helsingfors, Åbo, Viborg, Tavastehus, Uleåborg, Vasa, Kuopio och S:t Michel), häradsfängelser (i Kastelholm, Kajana och Kittilä), straffängelser (i Åbo och Tavastehus), tillfälliga straffanstalter (i Kuopio och S:t Michel), spinnhus (i Åbo och Villmanstrand), en fängelseinrättning (i Kexholm), en arbets- och korrektionsinrättning (i Viborg), en tillfällig korrektionsinrättning (i Nurmes) samt tillfälliga arrester för kommunalt anhållna.

Officiellt inrättades länsfängelserna i slutet av 1800-talet i de dåtida länens residensstäder för att komplettera fängelsenätverket i Finland. År 1873 fanns det åtta länsfängelser i Finland: i Helsingfors, Åbo, Viborg, Tavastehus, Uleåborg, Vasa, Kuopio och S:t Michel. Länsfängelserna var administrativt underställda både fångvårdsförvaltningen och länsförvaltningen, tills de 1891 började höra under fångvårdsstyrelsen.

Systemet med länsfängelser fungerade fram till 2000-talet. Innan dess hade endast Viborgs länsfängelse tagits ur bruk. Det evakuerades under vinterkriget, och efter vapenstilleståndet lades det ner, eftersom det blivit kvar på det område som avträddes till Sovjetunionen. Under fortsättningskriget inrättades det igen, men när kriget fortsatte evakuerades det åter en gång och lades ner helt och hållet 1945.

Under slutet av 1900-talet inleddes förnyelsen av länsfängelsesystemet, bland annat inrättades ett nytt länsfängelse i Norra Karelen. År 2001 frångicks benämningen länsfängelse. De definierande begreppen i fängelsernas namn togs bort, bara namnet på orten där de var belägna bevarades. Således blev till exempel Vasa länsfängelse Vasa fängelse.

Handlingar i länsfängelsernas arkiv

Länsfängelsernas arkiv innehåller handlingar från 1800-talets början till 1900-talets senare hälft. En rätt stor materialgrupp utgörs av namnförteckningar över fångar. Det finns också gott om andra förteckningar som rör fångar i länsfängelsernas arkiv. Antalet diarier och journaler samt olika räkenskapsböcker är också betydande. Dessutom innehåller arkiven handlingar om verksamheten i andra fängelser, såsom direktionsprotokoll, årsberättelser och inkomna brev.

Länsfängelsernas arkiv innehåller handlingar med en åtkomstbegränsning, exempelvis namnförteckningar över fångar och straffjournaler.

Det finns också information om länsfängelsernas verksamhet i arkivet efter Kommittén för uppgörande av förslag till, bland annat, reglementen för läns- och arbetsfängelserna i Finland (Lääninvankila- ja työlaitoskomitean arkisto). Kommittén utnämndes 1886 för att göra upp förslag till reglementen för länsfängelserna och arbetsinrättningarna. Dess betänkande blev klart 1888. Kommitténs arkiv förvaras på Riksarkivets filial på Broberget, vilket innebär att framtagning av materialet och leverans till Fredsgatan tar ett dygn.


Vilken information ger arkiven?

Utifrån de handlingar som rör fångarna i länsfängelserna kan du få en rätt heltäckande bild av såväl antalet fångar och deras bakgrund som vilken typ av straff de avtjänade. Med hjälp av fängelsejournalerna kan du se hur antalet fångar utveckades från dag till dag. I mottagningsjournalerna antecknades vilka ägodelar och hur mycket pengar fångarna hade med sig, varför journalerna ger dig en uppfattning om fångarnas ekonomiska situation. Matriklarna över fångar och fångförteckningarna innehåller bland annat personuppgifter om fångarna, häktningsorsak, utredningsplats och -tid och noteringar om frigivning.

Övriga handlingar, såsom protokoll, verksamhetsberättelser och inkomna brev, breddar bilden av fängelsernas verksamhet. Utöver uppgifter om fångarna ger de information om fängelsernas verksamhet, administration och samarbete med andra instanser. Räkenskapsböckerna belyser såväl fångarnas ekonomiska situation som deras penningaffärer. De inkomna handlingarna innehåller förutom brev också en hel del fångförpassningar och verkställighetshandlingar, vilka kompletterar bilden av fängelsestraffen.


Att forska i arkiven

Hos arkivverket förvaras alla arkiv efter länsfängelser som verkat i Finland. Helsingfors länsfängelses arkiv finns på Riksarkivets filial på Broberget (leveranstid till Fredsgatan ett dygn). Arkiven efter Tavastehus länsfängelse samt central- och länsfängelset i Tavastehus förvaras i Tavastehus landsarkiv. Arkivet efter Kuopio länsfängelse finns i Joensuu landsarkiv. I S:t Michels landsarkiv förvaras arkiven efter såväl S:t Michels som Viborgs länsfängelse. Arkivet efter Uleåborgs länsfängelse finns i Uleåborgs landsarkiv, arkivet efter Åbo länsfängelse i Åbo landsarkiv och arkivet efter länsfängelset i Vasa förvaras i Vasa landsarkiv. En del av alla länsfängelsers räkenskapsböcker förvaras i Vankila-asiakirjojen arkisto (Arkivet för fängelsehandlingar), som finns på Riksarkivets filial på Broberget, vilket innebär att framtagning av materialet och leverans till Fredsgatan tar ett dygn.

För att se länsfängelsernas arkivförteckningar i arkivdatabasen Vakka välj detaljerad sökning och skriv in ”Lääninvankila” i fältet 1. namnsökning.

I länsfängelsernas arkiv ingår handlingar som har en åtkomstbegränsning, exempelvis namnförteckningar över fångar och straffjournaler.

Det finns information om länsfängelsernas verksamhet också i arkivet efter Kommittén för uppgörande av förslag till, bland annat, reglementen för läns- och arbetsfängelserna i Finland (Lääninvankila- ja työlaitoskomitean arkisto) som utnämndes 1886. Kommitténs betänkande blev klart 1888. Arkivet förvaras på Riksarkivets filial på Broberget, vilket innebär att framtagning av materialet och leverans till Fredsgatan tar ett dygn.

Innehållet i arkivet Vankila-asiakirjat (kokoelma), (Arkivet för fängelsehandlingar, samling) får du fram med sökordet ”Vankila” i akivdatabasen Vakkas detaljerade sökning.


Litteratur

Nuorteva, Jussi (toim.), Suomen vankeinhoidon historiaa. Osa 2: Suomen vankeinhoidon matrikkeli 1881–1988. Oikeusministeriön vankeinhoito-osasto, Valtion painatuskeskus, Helsinki 1989.

Orrman, Eljas & Ena, Mikaela (toim.). Beståndsöversikt för Vasa landsarkiv. Landsarkivens skriftserie 4. Vasa landsarkiv, Vasa 2001.

Suominen, Elina (toim), Suomen vankeinhoidon historiaa. Osa 1: Katsauksia vankeinhoidon kehitykseen. Valtion painatuskeskus, Helsinki 1981.

Virtanen, Veikko, Suomen vankeinhoito 1, 1808–1831. Suomen historiallinen seura, Helsinki 1944.

Brottspåföljdsmyndighetens hemsida

Till arkivdatabasen Vakka ________________________________________ Tillbaka till Porttis huvudsida