Lantmäteristyrelsens renoverade kartor

Portti

Loikkaa: valikkoon, hakuun

Sisällysluettelo

Lantmäteri och renoverade kartor

Lantmäteriets historia i Finland kan anses ha börjat med Kammarkollegiets order daterat 1633. Då fick Finlands första lantmätare Olof Gangius sin fullmakt och han förordnades att verka i Åbo län. Under nästa årtionden växte antalet lantmätare så småningom. Från och med 1630-talet skulle lantmätarna utarbeta från de grund- eller konceptkartor de upprättat renritningar – så kallade renovationer.

Renritningen skulle under den svenska tiden levereras för granskning till en början till Kammarkollegiet och från och med början av 1600-talet till Generallantmäterikontoret. I början av den autonoma tiden år 1812 inrättades i Finland ett eget Generallantmäterikontor, dit lantmätarna skickade de renoverade kartorna. Generallantmäterikontoret blev senare Lantmäteriöverstyrelsen och från och med år 1916 omnämndes det till Lantmäteristyrelsen. Renovationsplikten fortsatte i huvuddrag enda fram till år 1960. Då gavs en förordning som gjorde slut på plikten, eftersom renovationerna ersattes av mikrofilmer. De renovationer som upprättades under svenska tiden flyttades till Finland enligt fredsfördraget i Fredrikshamn. De i Ryssland gjorda renovationerna angående Viborgs län annekterades år 1820 till lantmäteriarkivet.

De renoverade kartornas antal började växa från och med år 1757, då förordningen om storskifte utfärdades. I synnerhet på 1800-talet växte de renoverade kartornas antal stort. År 1881 beslöt man att renritade kartor endast skulle utarbetas då en gårds alla ägor utmättes. De renoverade kartornas antal begränsades ytterligare år 1916 då det bestämdes att renritade kartor endast skulle utarbetas om mätningsobjektets yta var minst 50 hektar. År 1920 utökades minimiytan till 80 hektar.


Arkivet för de renoverade kartorna

Lantmäteristyrelsens arkiv för renoverade kartor (på finska Maanmittaushallituksen uudistusarkisto) innefattar renovationer, dvs. handritade kopior, av lantmäteriets kartor (storskiftes-, nyskiftes- och andra skifteskartor) och annat förrättningsmaterial, som t.ex. skifteshandlingar, rågångsbeskrivningar, protokoll och andra dokument. Handlingarna har upprättats i kartong- eller pappersformat i samma storlek som kartorna. Arkivet innehåller även kartböcker från 1600-talets, de s.k. jordebokskartorna eller de geometriska jordeböckerna.

Lantmäteristyrelsens arkiv för renoverade kartor innehåller 726 000 dokument. Arkivet innehåller material från 1600-talet till 1900-talet. Det är den största kartsamlingen i Riksarkivet. Arkivet är ordnat enligt län, kommun, by och förrättning. Arkivet är tillgängligt för forskare på Riksarkivets enhet på Fredsgatan (Fredsgatan 17, Helsingfors).


Vad kan arkivet användas till?

De renoverade kartorna och dokumenten är handgjorda kopior av lantmäterihandlingarna. Lantmäteriförrättningarnas laggilla slutresultat bör alltid granskas mot orginalkartorna och –dokumenten som bevaras i Lantmäteriverkets arkiv.

Lantmäteristyrelsens arkiv kan användas som källa i forskning av ekonomisk historia och bosättningshistoria samt i lokal- och kulturhistorisk forskning. Kartorna innehåller mångsidig information och de kan användas till att komplettera andra källor. Speciellt storskifteskartorna kan innehålla nyttig information om förhållandena i byarna innan storskiftet. Med tanke på arkivets omfattning är det även en bra källa i forskning av förändringar i kartografin under olika århundraden. Med hjälp av arkivregistret hittar man lätt alla skiftesförrättningar från en viss ort.


Hur söker man efter information i arkivet

Lantmäteristyrelsens arkiv för renoverade kartor är förtecknat i Riksarkivets arkivförteckning 251:07 och i arkivdatabasen VAKKA. Man kommer åt att forska arkivförteckningen via VAKKA med sökordet "uudistusarkisto". Utifrån sökresultaten väljs Maanmittaushallitus och vidare Maanmittaushallituksen uudistusarkisto.

Arkivet består av två helheter: själva arkivet för renoverade kartor och en egen helhet för 1600-talets jordebokskartor. Registren för hela arkivet finns på VAKKA under namnet Bia Uudistushakemistot. De finns tillgängliga i digital form och som mikrofilm. De ursprungliga registren är i dåligt skick och därför i användningsförbjud.

Eftersom registren täcker hela arkivet är det lättast att använda dem via arkivdatabasen VAKKA. Där är registren uppdelade efter län och socken. Varje arkivenhet innehåller en länk till det digitaliserade materialet.

Registret bygger på det gamla län-, socken- och byindelningen. Inom länen är kartorna för varje socken och vidare för varje by eller skifteslag ordnade kronologiskt. Eftersom arkivet har formats under 300 år, har dess register omarbetats många gånger. De nuvarande registren är från 1920- och 1930-talet, men innehållet har korrigerats till exempel när en by har blivit del av en annan socken.

På grund av dessa ändringar innehåller registren många hänvisningar till andra delar av registret. På grund av förändringarna i registret kan man inte utav signumen utläsa något annat än det gamla länet. Utav kommun- och bysignumen kan man sällan dra några slutsatser, eftersom många kommuner och byar kan ha samma signum eller så kan samma kommun eller by ha många olika signum. Helsingfors har till exempel skilts i efterhand till en skild enhet med signum B7 Helsingfors, som i sin tur inte bör förväxlas med signum B7, som hänvisar till många byar i Esbo.

För att man skulle kunna hitta den karta man är intresserad av, bör man känna till län, kommun eller socken och by eller skifteslag. Kartans signum är vanligtvis markerat i högra kolumnen i registret. Ibland kan signumet vara indragen i beskrivningen. Ett typiskt signum är av formen: B30:b 2/7-16, Mäntsälä kyrkby, ägokarta och delningsbeskrivning från år 1784.

Man kan även söka efter kartor med Riksarkivets kartregister. De flesta kartorna i arkivet är inte ännu digitaliserade och de är inte heller inmatade i arkivdatabasen VAKKA. Därför ger kartregistret information om bara några av kartorna i arkivet.


Digitaliserat material

I Riksarkivets digitala arkiv finns utav Lantmäteristyrelsens arkiv för renoverade kartor i digital form registren och kartor för Lumparland kommun i Ålands län. Under hösten 2010 digitaliseras kartor från Åbo och Björneborgs län. Det är lättast att leta efter digitaliserade kartor via arkivdatabasen VAKKA. Kartorna finns i serien MHA Uudistuskartat ja -asiakirjat. Serien är ordnad läns- och kommunvis.

Jordebokskartor från 1600-talet har digitaliserats i början av 2000-talet i samband med ett digitaliseringsprojekt i samarbete mellan instituten för historia och informationsbehandling på Jyväskylä universitet samt CSC — Tieteen tietotekniikan keskus Oy. Man kan bekanta sig med materialet via hemsidan för Finlands virtuella universitetet. Förutom kartorna innehåller webbplatsen även en tolkningsguide för gamla kartmärken. Webbplatsen är tillgänglig endast på finska.


Litteratur

Huhtamies, Mikko, Maan mitta. Maanmittauksen historia Suomessa 1633—2008. Maanmittauslaitos / Edita, Helsinki 2008.

Rosberg, Harri, ”Maanmittaushallituksen uudistusarkisto”, Arkistolaitos 2001. Kansallisarkiston ja maakunta-arkistojen vuosikertomus. Arkistolaitos, Tammisaari 2002. 56-59.


1600-talets jordebokskartor på hemsidan för Finlands virtuella universitetet (endast på finska)


Till arkivdatabasen VAKKA

Till Riksarkivets digitala arkiv



Tillbaka till Porttis huvudsida