Sockenkartor

Portti

Loikkaa: valikkoon, hakuun

Sisällysluettelo

Sockenkartor

Sockenkartorna består huvudsakligen av länsvis handritade kartor från åren 1840–1865. Materialet insamlades av Huvudlantmäterikontorets lantmätare. För att minska kostnaderna användes geometriska kartor från 1700-talet som grund för kartläggningen. Utav dessa utarbetades kartor i skalan 1:20 000 som sammanfogades till sockenkartor. Där det var nödvändigt fylldes tomrummen med tomt papper. På grund av det ofullständiga och föråldrade kartmaterialet gjordes senare flera rättelsemätningar. Slutresultatet blev därmed osammanhängande.

I enlighet med Huvudlantmäterikontorets instruktioner från år 1843 skulle bostäder, odlade områden, skogsmarkens huvudtyper, gränser, vattendrag och färdvägar uppmärksammas i kartmätningarna. Kartorna skulle förses med rubrik, längdgrad och skala. De utarbetades enligt tecken- och färginstruktionerna från år 1825 med syfte att i stora drag framställa fastighetsindelningen och terrängen. Sockenkartorna är alltså kartor över ett visst socken.

I rättelsemätningarna uppmärksammades samma faktorer som i riktlinjerna från år 1843 och kartorna innehöll inte ännu topografisk data. Ifall sockenkartorna hade blivit klara före tilläggsmätningarna, fästes rättelserna i efterskott på kartan för att täcka det tomma området eller området med endast den gamla geografiska kartan som grund. Från och med år 1889 började man i efterhand anteckna förändringar i administrativa och kyrkliga gränser i sockenkartorna. Sockenkartornas kompletterings-, preciserings- och redigeringsarbete fortsatte ända fram till 1940-talet.

Det ofullständiga och gamla kartmaterialet oroade kartograferna i den mån att det utarbetades kartor med skalan 1: 100 000 över de 24 socknen i Nylands län. I dessa kartor ritades endast socknen och dessas omnejder och vattendragen samt byar, hus och vägar. Topografisk data antecknades inte.


Sockenkartorna i Riksarkivet

Sockenkartorna är en del av Lantmäteristyrelsens historiska kartsamling. Sockenkartorna ritades i huvudsak under åren 1840–1865, men kartorna bygger på kartmaterial från åren 1749–1917. Originalen, de 360 sockenvis sammansatta kartrullarna, har i början av 1950-talet skurits i 5116 kartblad i enlighet med generalbladsindelningen.

I samband med sockenkartorna finns även Nylands läns sockenkartor i skalan 1:100 000 bevarade. I dessa är byarnas positioner utmärkta i enlighet med jordeböckernas uppgifter. Dessutom innehåller arkivet några gamla kartor i liten skala som kan jämställas med sockenkartor.

En förteckning över kartmaterialet kan fås via arkivdatabasen VAKKA samt via Riksarkivets kartförteckning 251:04. Sockenkartorna digitaliseras som bäst och de kan därmed forskas endast i Riksarkivets digitala arkiv. Nylands läns sockenkartor i skalan 1:100 000 kan ges ut till forskarna som original om de är i tillräckligt bra skick.


Vad kan sockenkartorna användas till?

Sockenkartorna innehåller mångsidig information och kompletterar väl andra källor. Kartorna kan användas i traditionell kartforskning och som hjälpmedel i landskapsforskning. Sockenkartorna kan även användas i forskning av en orts geografi i ett historiskt perspektiv, samt i forskning av förändringar i äganderätter och markanvändning. Kartorna ger en bild av hur det gamla jordbrukssamhället såg ut i Finland. Kartor kan även vara användbara i släktforskning.

I användandet av kartorna bör man observera deras tillverkningssätt och -tidpunkt. Kartans årtal bör ses som vägledande eftersom kartan inte nödvändigtvis beskriver området så som det var under den utskrivna perioden. På grund av kompletterings- och preciseringsmätningarna kan kartorna ha ändrats och de visar i verkligheten en senare tidpunkt än vad som anges i själva kartan. Den osammanhängande insamlingsmetoden kan även införa vissa begränsningar i deras användning.


Hur får man tag på en sockenkarta?

Sockenkartornas kartbladsnumrering

Sockenkartorna är skurna i bitar i enlighet med generalbladsindelningen. Därmed kan en viss karta spåras till ett visst område med hjälp av kartnumret. En karta över generalbladsindelningen är tillgänglig på Riksarkivets enhet på Fredsgatan (Fredsgatan 17, Helsingfors). Kartan är indelad i enlighet med generalbladsindelningen i kartblad numrerade enligt område (t.ex.1012). Dessa rutor är vidare indelade i mindre fält (t.ex.04), vilket gör det lätt att hitta ett visst område eller en viss socken. Därmed syftar t.ex. kartbladnumret 1012 04 på kartan över Jomala.

Sockenkartorna är förtecknade i kartförteckningen 251:04. Förteckningen följer regionvis generalbladsindelningen och visar utöver kartnumret även kartans årtal. Sockenkartor kan sökas på många olika sätt beroende på hurudana förhandskunskaper man har om kartan, regionen och tiden.

Sockenkartorna i arkivdatabasen VAKKA

Man kan söka efter sockenkartor med hjälp av arkivdatabasen VAKKA. Man hittar arkivet i arkivdatabasen t.ex. via dess detaljerade sökning. I sökrutan för namnsökning skrivs sökordet "maanmittaushallituksen historiallinen kartta-arkisto" och som beskrivningsnivå väljs "Arkiv" (se bild 1).


750px


Ifrån sökresultatet Maanmittaushallitus väljs Maanmittaushallituksen historiallinen kartta-arkisto (kokoelma). Genom att välja Serier (Sarjat) får man framför sig alla samlingar i lantmäteristyrelsens historiska kartarkiv. Genom att välja serien Ia* Pitäjänkartasto (se bild 2), öppnas en lista över arkivenheter. Dessas signum utgörs utav kartbladets nummerserie och socknens namn. Genom att välja en viss arkivenhet (t.ex. 1011 08 Ia* -/-- Föglö) kan man komma vidare till det digitaliserade kartbladet via länken Materialet finns i digitalarkivet. Ifall länken fattas, har kartan ännu inte digitaliserats.


750px


Arkivenheterna i arkivdatabsen VAKKA är inte i nummerordning, och alla kartor från en viss socken ligger inte efter varandra. Man kan söka efter kartorna med namn och nummer antingen med hjälp av förteckningen eller genom att använda webbläsarens sökfunktion (t.ex. Ctrl+F). Det är värt att notera att kartans årtal inte finns i VAKKA. Denna information finns dock i kartförteckningen 251:04.

Även Nylands läns sockenkartor i skalan 1:100 000 (serien Iaa. Pitäjänkarttojen pienennökset) kan hittas på ovannämnda sätt. Dessa kartor kan beställas med en beställningsblankett utav jouren i forskarsalarna, men användningen kan begränsas beroende på kartans skick. Motsvarande kartor över socknen finns även i serien allmänna kartor med signum 173.

Sökning av en karta med hjälp av arkivverkets kartregister

Sockenkartor kan även sökas med hjälp av arkivdatabasen VAKKAs kartregister. Kartor kan sökas till exempel genom att skriva socknens namn i sökrutan "Nimeke" (Namn). Ifall man söker med endast sockennamn kan man i sökresultaten även få andra kartor än sockenkartor, eftersom registret innehåller alla kartor i VAKKA. Sockenkartorna har digitaliserats, så man kan begränsa sökresultaten till endast det digitaliserade materialet ("Hae vain digitoituja aineistoja"). Ifall man vill kan man även precisera sökningen med till exempel årtal ("Valmistusaika").

En viss sockenkarta kan även sökas med kartbladsnummer. I kartförteckningen 251:04 kan man se ett områdes eller en sockens kartnummer i enlighet med generalbladsindelningen. I detta fall skrivs kartbladets nummer (t.ex. 4212 01) i "Tunniste"-rutan. Ett kartblad kan innehålla många olika socken och då får man flera olika kartor som sökresultat. Kartregistrets huvudsida innehåller noggrannare instruktioner om olika sökmöjligheter (endast på finska).

Man kommer åt att forska kartorna digitalt via länken Aineisto on talletettu digitaaliarkistoon (Materialet finns i digitalarkivet). Genom att klicka på kartbladsnumret och sockennamnet får man tilläggsinformation om kartan (t.ex. årtal).

Man kan även söka kartor direkt via Riksarkivets digitala arkiv med sökordet "pitäjänkartasto". Då får man som sökresultat alla sockenkartor i alfabetisk ordning. Utifrån dessa sökresultat måste man hitta den rätta socknen genom att bläddra igenom sidorna. Därmed kan det i vissa fall vara bättre att söka med sockennamnet även om sökresultaten då innehåller material även från andra arkiv.


Litteratur

Niemelä Osmo, Suomen karttojen tarina 1633-1997. Näin Suomi kartoitettiin katseltavaksi. Maanmittauslaitos ja Karttakeskus Oy, Helsinki 1998.

Rosberg, Harri, "Kansallisarkiston kartta -ja piirustusaineisto". Kartta historian lähteenä. Red. Rantatupa Heikki. Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunnan julkaisusarja 55. Kampus Kustannus, Jyväskylä 2000.

Jan Strangin karttatieto (endast på finska).


Till arkivdatabasen VAKKA

Till Riksarkivets digitala arkiv



Tillbaka till Porttis huvudsida